Här kommer lite utvalda bilder från det:
Nyköpt hatt och redo för vattenkrig! ^
Henrik kamouflerar sig ^
Men det gick så där :) Tjejen började skrika åt hennes kompis att
komma dit. Det slutade med en ännu blötare kille ^
Nina agerar vattenfixare ^
Många kastar puder och färgat vatten ^
Här hittade vi Scandinavian Bakery - Mycket uppskattat! ^
Dom hade även väldigt goda sallader och gott bröd! ^
När vi svalkat oss med vattenkrig gick vi ner till den så kallade
strandpromenaden för att torka i hettan! (Ca: 38 C ) ^
Längst bort kan ni se Mekongfloden. Under regnperioden når vattnet
ända fram till den röda leran ^
En staty nere vid strandpromenaden ^
Han räckte fram handen och hälsade ^
Skumparty för allmänheten ^
Efter all vattenkastning (3 dar) var vi ganska less! Men det var kul
att uppleva deras tradition ska vi väl säga. Många är lediga och sitter
tillsammans och dricker öl (med is), äter mat, dansar och sjunger.
Den första dagen under Pi May representerar den sista dagen på
året. Den andra dagen är "dagen av ingen dag" och den tredje dagen
står för den första dagen av det nya året.
Den viktigaste delen under Pi May är att kasta renat vatten, med
blommor och parfym i på deras buddhastatyer och ikoner. Därefter
kastar man (respektfullt) vatten på de äldre, oftast tar man lite
vatten i handen och häller över axeln. Efter detta kastar man på
munkarna (även här respektfullt) för välsignelse, långt liv och fred.
Sedan är det bara att gå loss på sina vänner och familjemedlemmar.
Titta på kvinnan i mitten ^
Överallt på gatorna fanns små folksamlingar med musik och vatten,
alla var välkomna. Människor åkte omkring på bilflak beväpnade med
vatten och färg. Vattenkriget rådde över hela staden och det var en
omöjlighet att klara sig undan! ^
Vår sista dag åkte vi till Buddha Park (Xieng Khuan) som ligger ca 3 mil
utanför staden. Parken består av över 200 Hinduistiska och Buddhistiska
statyer och byggdes 1948:
Detta föreställer en pumpa innehållande tre stadier: Helvetet, Jorden
och Himlen. Ingången (där Henrik sitter) symboliserar helvetet. Där efter
kan man klättra in i pumpan upp till "jorden" och sedan ända upp till
"himlen".
Nina kommer upp till "Himlen" ^
Utsikten ifrån "Himlen", över hela parken ^
Pumpan från sidan ^
Detaljerna ^
Den 40 meter långa buddhan ^
Här ser ni den från sidan ^
En fripassagerare som hängde med oss till parken ^
På kvällen tog vi sedan en så kallad VIP-buss (vilket det inte var)
på 12 timmar upp till Luang Prabang. Egentligen kan man säga att
vi blev totalt grundlurade, tjejen som sålde vår biljett lovade superbra
buss med tv, toalett och långt nedfällbara säten, vilket ofta är standard
för VIP-bussar. Istället fick vi uppleva den sämsta bussen hittills under
vår resa utan något av ovanstående!
Vägen mellan Vientiane - Luang Prabang är ca 45 mil men kör man
30km/h så är det klart att då tar det tid! Vägarna här är även dom
det värsta vi varit med om! Man märker snabbt att Laos är ett av
det minst utvecklade länderna i världen.
Vi kom fram kring halv nio igår lokal tid. Åt frukost på vårt älskade
Scandinavian Bakery som även finns här, checkade in på ett
boende mitt emot och slocknade. Vi sov i ca fem timmar innan vi
orkade leta oss ut och se oss omkring.
Staden och utsikterna här toppar mycket. Det är väldigt harmoniskt,
lungt och vackert. Luften är frisk och man får en känsla av att tiden
står still.
Det var allt för nu.
KRAM från oss - Hoppas allt är bra med er där hemma!